Ålderstecken

Varje gång jag ser Mama Mia (och det har hänt ett par gånger) börjar jag gråta när jag ser den här scenen. Och jag identifierar mig med modern, konstigt nog, trots att jag nog är närmare dottern i ålder.

Snorpan kommer vara stor snabbare än jag hinner blinka, jag ser det redan; hon funderar, resonerar och klurar. Det är fantastiskt att se, men ibland skrämmer det mig att det går så fort. Nu handlar mycket av min och Cs vardag om VAB, köttbullar, Bolibompa, hämtning/lämning, "trots"utbrott och gränslös kärlek. Men innan vi vet ordet av tar de studenten och är på väg härifrån. Då får vi nog börja golfa. Och förfölja dem!