Jag har slutat amma. Ammade sista gången igår kväll, nu hoppas vi på långa rofyllda nätter utan evigt snuttande. Fjunis var ledsen, jag är ledsen och jag kan inte låta bli att fundera på om jag har ammat för sista gången. Usch, nej, det är för tråkigt för att tänka på.
Roligt däremot är att min kusin är hemma igen - äntligen. Jag har saknat dig (fast jag bor 16 mil ifrån dig och ändå inte skulle ha träffat dig den här veckan. Det känns skönt att du bara är några timmar bort)!
2010-02-28
Svisch
sa helgen... Trevlig middag, lite vårshopping och kyrka. Inga studier, men studiesamvetet har stadigt placerat sig på axeln och tjatar. 40h/vecka, skulle inte tro det.
Och nu är det Agenda, med bra besked angående det dära avdraget.
Och nu är det Agenda, med bra besked angående det dära avdraget.
2010-02-25
...och så lite till
Daniel Mathisen bloggar mycket klokt, sakligt och tydligt om varför avdrag för hushållsnära tjänster är en dålig idé. Läs det!
Debatten rasar på internet, bland redan frälsta ska väl tilläggas, och det tycker jag är bra. Jag kan dock känna att den är lite väl hård och arg på sina håll, men det här kanske är en sån fråga som letar sig in under skinnet och verkligen får en att fundera på sin värdegrund. Eller som Daniel formulerar det: varför bedriver vi politik - och för vem?
Debatten rasar på internet, bland redan frälsta ska väl tilläggas, och det tycker jag är bra. Jag kan dock känna att den är lite väl hård och arg på sina håll, men det här kanske är en sån fråga som letar sig in under skinnet och verkligen får en att fundera på sin värdegrund. Eller som Daniel formulerar det: varför bedriver vi politik - och för vem?
2010-02-23
Hushållsnära (björn)tjänster
Jag är så upprörd över hela debatten kring hushållsnära tjänster att jag inte vet var jag ska börja.
Först. Jag har inga problem med att någon köper hjälp till sig/sina barn/sitt hem eller vad det kan vara. Det står alla fritt. Min invändning handlar om var samhällets ansvar slutar och individens tar vid.
I skolan får vi lära oss att alltid rätta till grundproblemet först och sedan symtomlindra. Diskussionen om avdrag för hushållsnära tjänster handlar mest om symtomlindring tycker jag. Det är livspussel som ska lösas, eller kvinnor som ska frigöras ur hemmets bojor.
Vad jag kan se är avdrag för hushållsnära tjänster endast att göra jämställdheten en björntjänst. Plötsligt kan man köpa sig fri från det ansvar som man tvingas ta i en familj där man kämpar för att leva jämställt. Visst gör det kvinnan friare, åtminstone tillfälligt, men allt annat fix hemma då? VAB, barnhämtning, föräldramöten, födelsedagar, bilen, plock-plock-plockandet osv. Kvinnan har i de allra flesta familjer en projektledande roll, kvinnors stressnivå stiger när de kommer hem, mäns sjunker. Så är det - oavsett om man väljer att se det eller ej. Och den stressnivån tror jag inte sjunker för att utförandet av städningen ligger på någon annan. Jag vet att det finns undantag, jämställda familjer där städhjälpen bara är grädde på moset. Grattis! Men, jag tror att ni är få.
Vad händer med jämställdhetsdebatten när man menar att städhjälp är att slå ett slag för kvinnorna?
Och det där pusslet... Jag tror att ni vet vad jag tycker om det redan. Är det så jobbigt att ha barn, hem, jobb osv ska man kanske rensa lite. Jag menar inte att det alltid känns enkelt, jag är trött som en gris emellanåt, men jag tror att om man upplever hela sin vardag som ett pussel så finns det kanske något att plocka bort. Kanske borde målsättningen vara att pusselbitarna ska vara så få att man kan lägga pusslet själv. Jag är trött på att familjen, barnen, livet hela tiden utmålas som ett problem som måste lösas. Vad gör den inställningen med oss? Och framförallt, vad gör den med våra barn?
Vi blundar för de grundläggande problemen när vi tror att billig städning är lösningen.
Det pratas om att vinna barnfamiljer och medelklassen. Vi är en barnfamilj, jag är uppväxt i ett medelklassområde. För mig är det totalt främmande att det här skulle vara viktigt för att inte förlora väljare. Jag tycker att det är att underskatta väljarna att tro att det här är en avgörande fråga. Jag tror att värderingar och hur vi ska fördela våra gemensamma skattemedel är långt viktigare än huruvida man kan köpa hushållsnära tjänster subventionerat eller ej.
Så länge det finns klyftor i vårt samhälle finns det viktigare hål att stoppa pengarna i än i ett avdrag för hushållsnära tjänster. I en perfekt värld skulle vi ha råd med allt åt alla, men i vår värld måste vi prioritera. Ganska hårt dessutom.
Först. Jag har inga problem med att någon köper hjälp till sig/sina barn/sitt hem eller vad det kan vara. Det står alla fritt. Min invändning handlar om var samhällets ansvar slutar och individens tar vid.
I skolan får vi lära oss att alltid rätta till grundproblemet först och sedan symtomlindra. Diskussionen om avdrag för hushållsnära tjänster handlar mest om symtomlindring tycker jag. Det är livspussel som ska lösas, eller kvinnor som ska frigöras ur hemmets bojor.
Vad jag kan se är avdrag för hushållsnära tjänster endast att göra jämställdheten en björntjänst. Plötsligt kan man köpa sig fri från det ansvar som man tvingas ta i en familj där man kämpar för att leva jämställt. Visst gör det kvinnan friare, åtminstone tillfälligt, men allt annat fix hemma då? VAB, barnhämtning, föräldramöten, födelsedagar, bilen, plock-plock-plockandet osv. Kvinnan har i de allra flesta familjer en projektledande roll, kvinnors stressnivå stiger när de kommer hem, mäns sjunker. Så är det - oavsett om man väljer att se det eller ej. Och den stressnivån tror jag inte sjunker för att utförandet av städningen ligger på någon annan. Jag vet att det finns undantag, jämställda familjer där städhjälpen bara är grädde på moset. Grattis! Men, jag tror att ni är få.
Vad händer med jämställdhetsdebatten när man menar att städhjälp är att slå ett slag för kvinnorna?
Och det där pusslet... Jag tror att ni vet vad jag tycker om det redan. Är det så jobbigt att ha barn, hem, jobb osv ska man kanske rensa lite. Jag menar inte att det alltid känns enkelt, jag är trött som en gris emellanåt, men jag tror att om man upplever hela sin vardag som ett pussel så finns det kanske något att plocka bort. Kanske borde målsättningen vara att pusselbitarna ska vara så få att man kan lägga pusslet själv. Jag är trött på att familjen, barnen, livet hela tiden utmålas som ett problem som måste lösas. Vad gör den inställningen med oss? Och framförallt, vad gör den med våra barn?
Vi blundar för de grundläggande problemen när vi tror att billig städning är lösningen.
Det pratas om att vinna barnfamiljer och medelklassen. Vi är en barnfamilj, jag är uppväxt i ett medelklassområde. För mig är det totalt främmande att det här skulle vara viktigt för att inte förlora väljare. Jag tycker att det är att underskatta väljarna att tro att det här är en avgörande fråga. Jag tror att värderingar och hur vi ska fördela våra gemensamma skattemedel är långt viktigare än huruvida man kan köpa hushållsnära tjänster subventionerat eller ej.
Så länge det finns klyftor i vårt samhälle finns det viktigare hål att stoppa pengarna i än i ett avdrag för hushållsnära tjänster. I en perfekt värld skulle vi ha råd med allt åt alla, men i vår värld måste vi prioritera. Ganska hårt dessutom.
2010-02-20
Dagens bebis(o)hälsa
Lillfjunis är sjuuuk. Efter ett par dagar med feber slog plötsligt FEBERN till. Han fick 40-41 graders feber, gallskrek och tog sig för öronen. Vi ställde diagnosen själva, han var verkligen övertydlig, läkaren konstaterade dubbelsidig öroninflammation och skrev ut penicillin. Han är ganska pigg med Ipren i kroppen, men däremellan är det ynkligt. Vi vaggar, vyssjar & tröstar för fullt. Snart vänder det.
Under tiden försöker vi få helgstädning och lite plugg gjort. Det är en ganska mysig helg, trots allt.
Under tiden försöker vi få helgstädning och lite plugg gjort. Det är en ganska mysig helg, trots allt.
2010-02-17
Husköp=jämställdhetsdöd?
Jag har inte svårt att se hur ett husköp kan innebära början till slutet för en jämställd relation. Det blir mycket mer att fixa, laga, pyssla, köpa, betala & planera än om man bor lite trångt i en lägenhet där någon annan fixar värme, vatten, fasad osv.
Trots detta vill jag ju så gärna bo i hus! Jag vill kunna öppna bakdörren och låta barnen leka på gräsmattan medan jag tar en kopp kaffe (för i min bild av mig själv som husägare ingår inte ett ängslande över orensade rabatter).
Samtidigt lockas jag ju just av tanken på egen krusbärsbuske, krokusar i rabatten, doftande syrén & liten gräsmatta där man kan slöa långa sommardagar. Eller varför inte en liten trappa där man badande i solstrålar mot en lä-vägg kan känna vårens första värme. Och jag fattar ju att den bilden kräver arbete. Jag är inte så avslappnad som jag skulle önska, jag kan inte på Emma Hamberg-manér låta gräsmattan växa och kalla det för en sommaräng (hjälp, vad mycket snuskiga insekter, då kan man ju ändå inte vara där). Kanske är det det man måste kunna för att jämställdheten inte ska dö i och med husköpet. Vad tror ni?
Skriet från kärnfamiljen som jag har bloggat lite om tidigare skriver om detta och det gör även häftiga Jenny Östergren i en krönika i Expressen. Läs om ni känner för det.
Jag är mycket nyfiken på vad ni tror!
Trots detta vill jag ju så gärna bo i hus! Jag vill kunna öppna bakdörren och låta barnen leka på gräsmattan medan jag tar en kopp kaffe (för i min bild av mig själv som husägare ingår inte ett ängslande över orensade rabatter).
Samtidigt lockas jag ju just av tanken på egen krusbärsbuske, krokusar i rabatten, doftande syrén & liten gräsmatta där man kan slöa långa sommardagar. Eller varför inte en liten trappa där man badande i solstrålar mot en lä-vägg kan känna vårens första värme. Och jag fattar ju att den bilden kräver arbete. Jag är inte så avslappnad som jag skulle önska, jag kan inte på Emma Hamberg-manér låta gräsmattan växa och kalla det för en sommaräng (hjälp, vad mycket snuskiga insekter, då kan man ju ändå inte vara där). Kanske är det det man måste kunna för att jämställdheten inte ska dö i och med husköpet. Vad tror ni?
Skriet från kärnfamiljen som jag har bloggat lite om tidigare skriver om detta och det gör även häftiga Jenny Östergren i en krönika i Expressen. Läs om ni känner för det.
Jag är mycket nyfiken på vad ni tror!
2010-02-16
Dagens genus(o)hälsa
Apropå föregående inlägg...
75% av världens kvinnor föder barn utan en barnmorska eller annan utbildad person hos sig.
75% av världens kvinnor föder barn utan en barnmorska eller annan utbildad person hos sig.
På rätt spår
Jag har fått den praktikplats & fältstudieplats som jag önskade. Jippie! Jag är så himla exalterad och vill bara att det ska vara dags - NU! 5 veckor på kvinnokliniken/gyn och 1 vecka på akuten. Alla 6 veckor på sjukhuset här i stan. Spännande, roligt & utmanande! Vi har tillbringat första delen av terminen med att läsa sexologi och gynekologiska sjukdomar och jag kan knappt vänta tills jag får börja specialisera mig till barnmorska. Fast först ut och jobba - vårda, lindra, stötta, hjälpa.
Min magkänsla är övertydlig, jag har valt precis rätt utbildning och jag har mindre än hälften kvar. Heja, heja!
Min magkänsla är övertydlig, jag har valt precis rätt utbildning och jag har mindre än hälften kvar. Heja, heja!
2010-02-15
Dagens genus(o)hälsa
46% av alla kvinnor har varit utsatta för våld (fysiskt, psykiskt, sexuellt) efter sin 15-årsdag. 46%
Hemskolad
Det där med att plugga när alla andra också är hemma är lättare i teorin än i verkligheten.Det är mysigt med sällskap på kafferasten, men inte riktigt så effektivt som behövs däremellan. Jag har fått lite gjort, men några timmar till ikväll krävs nog. Jag har ambitionen att aldrig pluggap å helgen, hittills har det gått bra, men den här terminen verkar det svårare att få till. 3 helt schemalagda dagar och massor att läsa in. Trägen vinner, nästa sommar är jag sjuksköterska (peppar, peppar...). Var och tränade en sväng. Det är så skönt att det äntligen är en del av vardagen igen!
Kyckling i lergryta - rätt & slätt
C var modig nog att laga en av min barndoms favoriträtter. Det smakade precis lika gott som förr!
Kyckling i lergryta - rätt & slätt
2010-02-11
Lösningen på livspusslet
...måste vara vardagsmiddagar med andra barnfamiljer. Jag och ytterligare en gräsänka (ganska fult ord faktiskt) sammanstrålade idag över en portion köttbullar och makaroner. Ljuvligt! Visserligen fick mamma2 göra det mesta eftersom jag fixade med Fjunis, men jag inbillar mig att hon trots det tyckte att kvällen var trevlig och lite enklare än ensam med båda barnen. Det tyckte jag iaf. TACK, K! Nästa gång blir det blodpudding här!
Barnen somnade som små stockar i bilen så jag körde dem tillsammans i vagnen från garaget & in. Det gick mycket smidigare än man kan tro. Nu sover de i varsin säng - djupt och rofyllt (peppar, peppar...)
Barnen somnade som små stockar i bilen så jag körde dem tillsammans i vagnen från garaget & in. Det gick mycket smidigare än man kan tro. Nu sover de i varsin säng - djupt och rofyllt (peppar, peppar...)
2010-02-10
Gräsänka
Maken har dragit på konferens eller liknande, Pite havsbad. Stackarn. Likt en gammal hemmafru har han omtänksamt nog fyllt kylskåpet med middag, så jag bara behöver värma. Jag och barnen ska mysa ikväll och imorgon är tanken att jag ska samäta med annan gräsänka. Trevligt!
Testar ny blogglayout, vet inte om det är kul, men jag kände för lite nytt i all snömodd.
Testar ny blogglayout, vet inte om det är kul, men jag kände för lite nytt i all snömodd.
2010-02-09
Dagens genus(o)hälsa
ca 10000 kvinnor & barn dör i samband med graviditet och förlossning. Varje dag.
Vardagslycka
Det behövs så lite för att man ska känna sig glad. Nyheter i det mjölkfria sortimentet på barnhyllan är en sån där liten grej som får mig att studsa av lycka.
Lilla Snorpan 17 månader senare
När Snorpan precis hade börjat på förskolan la jag upp en bild på henne i reflexväst, precis innan de skulle iväg på utflykt. Idag fick jag en liknande bild skickad till mig från hennes far.
Bebis
September 2008
Barn
Februari 2010
BebisSeptember 2008
BarnFebruari 2010
Otroligt.
2010-02-08
Första dagen i skolan - igen.
Skolan börjar idag. Eller ja, egentligen är det kanske två veckor sen, men idag börjar termin 4 på sjuksköterskeutbildningen. De första två veckorna var en tvärvetenskaplig kurs som vi läste med alla andra "grundutbildningar" på HU.
Det är lite läskigt att börja i en ny klass tycker jag, ännu läskigare när det bara är jag som är ny. Alla känner varandra och vet hur klassen fungerar. Märkte idag att jag satt mig på någons plats i föreläsningssalen, haha, inte lätt att veta alla outtalade koder & platsbestämmelser direkt ju.
Jag antar att det har sin botten i en rädsla att liksom inte få vara med, men man önskar ju att den känslan kunde ge med sig nu i vuxen ålder. Well, jag kastar mig ut i det konstant och det blir bättre & bättre...
Ska spalta upp lite info inför VFU-placeringen (VFU=Verksamhetsförlagd utbildning, alltså praktik). Hoppas, hoppas, hoppas att jag får vara i Norrköping! Tänkte faktiskt ta en kopp te och mysa lite i den tysta, lugna lägenheten innan jag ska tillbaka till skolan.
Det är lite läskigt att börja i en ny klass tycker jag, ännu läskigare när det bara är jag som är ny. Alla känner varandra och vet hur klassen fungerar. Märkte idag att jag satt mig på någons plats i föreläsningssalen, haha, inte lätt att veta alla outtalade koder & platsbestämmelser direkt ju.
Jag antar att det har sin botten i en rädsla att liksom inte få vara med, men man önskar ju att den känslan kunde ge med sig nu i vuxen ålder. Well, jag kastar mig ut i det konstant och det blir bättre & bättre...
Ska spalta upp lite info inför VFU-placeringen (VFU=Verksamhetsförlagd utbildning, alltså praktik). Hoppas, hoppas, hoppas att jag får vara i Norrköping! Tänkte faktiskt ta en kopp te och mysa lite i den tysta, lugna lägenheten innan jag ska tillbaka till skolan.
2010-02-05
Man på TV 2.0
Nu har den där linslusen jag är gift med varit med i TV igen.
Kolla in honom (och även dottern på ett hörn) häääär.
Kolla in honom (och även dottern på ett hörn) häääär.
2010-02-03
Kluven provokation
Ett litet inlägg i allt tumult angående utnämningen av Birgitta Ohlsson (som är gravid) till ny EU-minister.
Jag vet inte vad som provocerar mig mest - att Birgitta Ohlsson får frågan om hur hon ska kombinera föräldraskap med karriärsprånget, eller att män i samma läge aldrig får den frågan.
För barnens skull - och för jämställdhetens skull - menar jag att frågan bör ställas till alla. Hur män ska kombinera föräldraskap och karriär bör vara lika intressant som hur kvinnor ska göra det. Inte tvärtom. Tycker jag.
Jag vill att män ska ses som lika mycket föräldrar som kvinnor, inte att kvinnor ska ses som lika lite föräldrar som män.
Om ni förstår vad jag menar.
Jag vet inte vad som provocerar mig mest - att Birgitta Ohlsson får frågan om hur hon ska kombinera föräldraskap med karriärsprånget, eller att män i samma läge aldrig får den frågan.
För barnens skull - och för jämställdhetens skull - menar jag att frågan bör ställas till alla. Hur män ska kombinera föräldraskap och karriär bör vara lika intressant som hur kvinnor ska göra det. Inte tvärtom. Tycker jag.
Jag vill att män ska ses som lika mycket föräldrar som kvinnor, inte att kvinnor ska ses som lika lite föräldrar som män.
Om ni förstår vad jag menar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)