Min lillebror blir myndig idag. Hipp hipp hurra!
Börjar jag bli vuxen då? När lillebror, som alltid varit liten plötsligt räknas som vuxen? I guess. Fast det är kanske helt logiskt och ok, jag har ju barn och planerar bröllop för fullt. Man får nästan hoppas att jag är vuxen då faktiskt.
Jag ringde min kompis Lisa igår - hon fyllde år - men så när hon svarar slog det mig att hon är utomlands. Detta kan man tänka sig gör att jag extra effektivt utnyttjar samtalstiden och försöker få fram något kärnfullt. Icke. Jag blir jättestressad och får knappt fram något vettigt, mer än grattis. Så kan det gå. Så typiskt mig på något sätt, istället för att "vara" i situationen ska det analyseras och funderas på konsekvenser (typ, nu kostar det här en massa pengar för henne och jag stör deras kväll). Något att jobba på helt klart - vara i nuet!
Idag är Snorpan på utflykt med förskolan. Inskolningen har gått jättebra, men nu har hon fått separationsångest och vill inte alls bli lämnad. Tydligen kan det bli så när de kommer på att de ska bli lämnade där, varje dag, det är inte bara ett ställe där man är och leker ett tag. Det gör iaf ont i mammahjärtat att lämna en gråtande bebis. Hon kommer ha det bra!
1 kommentar:
En kvinna som satt i barn o utbildningsnämnden med mig menade att förskolan inte var bra för barn och faktiskt gav men för livet att bli lämnad på det sättet. Barnet förstår nämligen inte att det är tillfälligt och tror att den blir övergiven.
Det ska tilläggas att kvinnan var kristdemokrat och typ 150 år, så jag tror det kommer gå finfint för Snorpan.;)
Skicka en kommentar