Anknytning & genus

Jag läser examenskurs och barnkurs parallellt sista halvan av den här terminen och det finns nog både för och nackdelar med det. Nackdelen är att det blir lite snurrigt med olika kurser olika dagar, fördelen är att man tvingas fokusera just de dagarna.

I barnkursen läser vi om det lilla barnet, med hennes behov inom vården och allmänt när det gäller anknytning osv. Jag vet ju redan att det är en utmaning att vara förälder, en särskilt stor utmaning tror jag att det är när man har höga ambitioner om att inte bara upprepa de föräldramönster man bär med sig i bagaget. Det blir läskigt påtagligt när man läser om anknytningsteorier och hur pass stor betydelse de allra första åren i barnens liv har även senare i livet. Samtidigt är det roligt, därför att många av mina tankar om barn och barns behov bekräftas i den litteratur som jag nu läser.

Jag tror att teoretiserandet av föräldraskap och barn är av yttersta vikt, därför att det för synen på barn framåt. Det är inte särskilt länge sen som man ansåg att barn ska synas men inte höras. Vilket i senare forskning har visat sig helt vansinnigt. Det synsättet har säkert satt sin prägel på många människor, i form av bristande självkänsla och otrygghet. Samtidigt blir teoretiserandet naturligtvis ännu en press på en redan pressad grupp. Välviljan kan vara tung att bära.

Samtidigt skriver jag alltså på c-uppsatsen om genusbegreppet och våld mot kvinnor. Så himla kul! Det är ett tungt ämne, naturligtvis, men ni som känner mig vet att det här är frågor jag läser om och funderar över jämt. Så det känns faktiskt kul att sitta och leta i FN-konventioner, Nationellt centrum för kvinnofrid, Socialstyrelsen, Brå osv.

Jag skulle nu kunna koppla ihop lite anknytningsteorier och genusbegreppet. Resonera kring om anknytningen nödvändigtvis måste utgå ifrån modern och barnet (vilket de flesta anknytningsteoretiker utgår ifrån) eller om det är en typiskt skapad norm. Att den nära anknytningen behöver ske med en nära vuxen (moder eller fader), men att könet spelar mindre roll. Jag tror att en liten bebis mår bättre av lugn, ro och närhet med sin pappa hemma än med sin mamma i en orolig arbetsmiljö, t.ex. Men nu blev det verkligen ett sidospår.