Snorpan bakar
Snorpan ägnar sig ibland lite åt sin lillebror, ofta sjunger hon en sång för honom eller vaggar hans stol. 
Barnen växer och jag tänkte ge er lite av mina solstrålar denna grå höstdag. Samtalet med prästen Elisabeth var precis lika skönt som jag väntat mig & hoppats. Nu är psalmer & sånger valda så jag och Fjunis ska ägna en liten stund åt att öva in dem.
5 kommentarer:
Vilka härliga solstrålar! Jag blir varm inombords. Idag har jag sett en massa tarmar... Det blir man också rätt glad av.
Kramar
Haha, ja, mina barn och tarmar har det gemensamt - man blir glad av dem!
Jag saknar skolan, är det fortfarande roligt nere i Götet?
Kramar
åh dessa underbara små fina varelser :) jag längtar efter dem! och jag längtar efter DIG! wilhelm har blivit på tok för stor utan att jag varit med känner jag...
puss
världens gulligaste! kram på Er alla 4:a
anonym är mormor o morfar
Skicka en kommentar