Sov precis på soffan. Vaknade dreglig och stel med en Snorpan som intensivt ropade och klappade mig tillbaka till verkligheten. Är kämpigt med praktiken, fast överkomligt, det är att orka nåt mer än passen som blir svårt. Måste skriva en rapport (kort förvisso) om läkemedelshantering nu, men vill bara sova. Två pass kvar den här veckan. Har haft patientansvar igår och idag, för en liten trevlig dam med förskräcklig hosta. Det är häftigt!
Snorpan har hög feber, så här hemma får man ägna sig om omvårdnad, fast på ett helt annat sätt, här lockar vi i fröken mat, dryck och glass. Än har inte tempen vänt, men det är bara tredje dagen med feber.
Nyckelord: Trött, feber, pannkakor, glass, te, hushållsmake.
3 kommentarer:
Oj oj låter slitigt! Hoppas allt blir bättre snart! Kram
Det låter lite tufft, men också som att mycket är kul och utvecklande. Coolt med praktiskt. Men alla dessa sjuka små barn! Det känns som att alla barn (och vuxna) i min omgivning är snuviga, influensiga, kräkiga och hostiga. Men snart är det vår! Och då blir allt som är jobbigt mindre jobbigt.
Coolt med praktik, skulle det förstås stå.
Skicka en kommentar