Babyboom

Det är mycket fokus på graviditeter i min omgivning just nu. Två i klassen har ståtliga magar och min favoritbloggare är gravid och skriver mycket om det.

Det finns dock graviditeter och så finns det graviditeter. Just nu pågår två Graviditer med stort G, såna som verkligen är speciella och viktiga i mitt liv: En av mina bästa vänner ska få en bebis i slutet av sommaren, och JAG SKA BLI MOSTER I HÖST! Snorpan ska få en kusin! Det stämmer, lillasysteryster ska få en bebis. Typ på min födelsedag. Så hon har en söt liten kula nu som hon visade upp när hon var här i helgen.

Det är så underbart mysigt och roligt! Jag önskar att vi haft kulor samtidigt. Jag saknade verkligen någon, när jag gick med svullna fötter och svettades som en gravid gris, (förutom underbara, älskade sambon och andra kära som lyssnade) en gravidkompis att glädjas, oroas och klagas med, och nu har jag verkligen hamnat i ofas. Knappast troligt att vi alla tre skaffar tvåan samtidigt, skulle jag tro. Någon annan av mina vänner som har lust att tajma en graviditet med mig? ;)

Lillasyster går igenom storasysters gravidkläder. Inte mycket som passar på sticksmala syster förutom topparna. Slit dem med hälsan!

Samtal igår kväll kl. 22.00, precis innan Moulin Rouge var slut:
Jag: Synd att du är gravid, syrran, annars hade vi kunnat gå ut och druckit några drinkar nu.
Syster: Jag är inte så sugen ändå, men ni kan gå ut.
J: JA! Vilken toppenidé. Det vore jättekul! Visst älskling?
Sambon: mummel, mummel
J: Va? Vore det inte mysigt?
Sa: Måste vi? Jag gick upp så tidigt imorse.
Jag tänkte "samtidigt som jag", men sa: Klart vi inte måste, vore mysigt bara.
Sa: Jag är trött
J: OK.

Fråga mig inte hur det gick till, eller varför han bestämde sig för att det kanske var värt nån timme kortare nattsömn för lite private time med sin kära, men plötsligt stod han i duschen. Och plötsligt hade jag tagit på mig den lilla svarta (jag har faktiskt en sån) och sminkat mig. 22.30 satt vi med varsitt vinglas i mysiga baren i huset bredvid. Första tiden själva (förutom ett IKEA-besök) sen Snorpan föddes. Det var härligt, och vi undvek att kliva i föräldrafällan att bara prata om Snorpan. Det finns ett bildbevis. Vi är inte så snygga på bilden, men vi är ute mitt i natten utan bebis, and that's the point :)


Förresten så önskar jag att jag hade tid att sitta ned och författa vackra texter i min blogg. Men, med en liten Snorpa klättrandes på kroppen eller slitandes ner allt som hon lyckas nå är det lite svårt att hitta tiden och framförallt lugnet. Ni får nöja er med den text som produceras helt enkelt.