Wilhelm

I torsdags kom han äntligen vår lilla Böna, numera kallad Wilhelm (eller kanske Vilhelm, får se vilken stavning vi enas om).

Jag kan inte med ord beskriva hur stort och ärofyllt det känns att än en gång få välkomna ett barn till jorden. Han är ljuvlig, liksom sin storasyster och jag ser fram emot att lära känna honom.

Familjebesök

Jag tänkte att vi ska försöka undvika att bara frossa i övertidsdagar... Det kan så lätt bli tjatigt. Mamma, Patrik och syskon var på besök i helgen. Norrköping bjöd på sol, så helgen var mysig som tusan!

Cykelrace & glassätning i Folkparken
Himla praktisk glass med uppsamlingsbägare

Vackra blommor i Rhododendron-dalen

Mormor-mys

The man, the myth, the legend

Festligt

Räknaren börjar räkna uppåt. Dock utan att ändra texten. Undrar om det är för att dagarna på övertid ska kännas lite festligare?! Ju längre jag får vänta desto längre är det kvar liksom. Nejdå, än så länge går det ingen nöd på mig. Det är ju ändå positivt att dagen har passerat, då vet man ju att bebisen VERKLIGEN kan förväntas komma närsomhelst.

Tack ni söta som skrev att jag ser välmående ut. Jag tycker att jag ser otroligt höggravid ut, men ni är snälla!

Vad händer med räknaren?

Idag är det ju den stora dagen. Den kommer med största säkerhet passera som vilken annan dag som helst, jag tänker dock stanna i sängen åtminstone hela förmiddagen. Är jättetrött. Min stora fundering just nu är vad som kommer hända med bebisräknaren här till höger när dag 0 är passerad, vad står den på imorgon? Spännande!

Jag är sprickfärdig...

men fixad i håret.

Kläderna är tvättade & lagda i byrån. Några är t.o.m. provade av Snorpan! Särskilt byxorna med hjärtan, de vill hon väldigt gärna ha på sig.

Blöjorna på plats. Hjälp, min lilla tjej kommer snart att framstå som jättestor.

Vagnen är bäddad med mina hemsydda lakan.

Och imorse fick du prova Snorpans napp genom naveln. Vi är klara, Bönis, du kan komma nu.

Kärleksfull uppmaning

Snorpan är hemma och skrotar idag. Hon bäddar gärna ner sin docka i vagnen och spjälsängen osv. Idag ställde jag undan dem och sa jag att jag inte vill att hon ska leka mer med dem. Då svarar Snorpan Bönis kommer snart - så långt som vanligt. Men sen fortsätter hon med att gå fram till magen, klappa på den och säga Bönis kom ut nu!

Den som påstår att småbarn bara lallar runt kan inte ha träffat många. Varje dag fascineras jag av kopplingar, sammanhang och klurigheter.

Ingen bebis ännu. Nu börjar jag bli väldigt sugen på att träffa den lilla vilden därinne. Snorpan är också sugen. Bönis kommer snart säger hon övertygande. Trist att snart är ett så svävande begrepp både för henne och mig (och för Bönan uppenbarligen).

Fixade håret igår, ska sommarfixa fossingarna idag innan skolan och sen är jag liksom klar för bebisens ankomst. Välkommen! Mamma har snyggat till sig för att klara några månader utan fysisk omsorg.

I helgen var pappa & Monica här. Jättemysigt! Vi visade upp det vackraste/härligaste Norrköping har att erbjuda och solen hjälpte till att ytterligare försköna. Snorpans lockar fick lite hjälp av frisör-M att snyggas till, så nu är burret lite jämnare.

Wiho

Nu har jag gjort allt jag kan påverka skolmässigt, kan bara vänta på att seminariedatumen ska komma och se om det är så att jag kan gå. Har också fått tentaresultatet, idag faktiskt, och jag klarade den!

Ska snart hämta Snorpan och sen kör vi lite sommarlov-light i helgen!